Det är inte ofta jag går igång på synthpop numer. Det troligaste är att jag irriterar mig på sången, brist på bra refränger eller valet av ljud. Det landar allt som oftast i disco/Melodifestivalen/demo-facket och då tappar jag intresset.
Men ibland, alltför sällan, får jag musik till min inkorg som får mig att sitta lite rakare i stolen.
The Nordic Act fick mig att göra just det.
För Andreas Andersson och sångerskan Linnéa Törnqvist har skapat en riktigt stark debutskiva där de kryssar i rätt rutor som är vitala för mig.
Bra sång? Check!
Starka refränger: Som fan!
Bra val av ljud: Absolut!
Just ljuden de använder får mig att tänka på de senaste plattorna med tyska X Marks The Pedwalk. Det låter stort, kraftfullt och krispigt utan att bli för bombastiskt. Kombinerat med den starka sånginsatsen och refränger som sätter sig som tuggummi i håret finns det inte mycket att klaga på här. Möjligen hade jag velat ha fler låtar i högre tempo, men man kan inte få allt man pekar på.
Jag är ju personligen mer inne på EBM, industri och såna tuffa grejer därför tror jag att ni som lyssnar på synthpop på regelbunden basis kommer att uppskatta det här ännu mer än vad jag gör.