POST PUNK / DARK WAVE

Skamlös tafsning på gamla förebilder borde vara förkastligt, men ibland är det bara skönt att släppa alla spärrar och ryckas med och förlusta sig.

Jag är både för trött och för gammal för att orka irritera mig på band som rippar kända koncept till den grad att det kan anses att vara ett övergrepp. Den som går i någon annans fotsteg kommer aldrig först. De facto. Men det är många som nöjer sig med att glatt få trippa i jättarnas spår och kanske till och med få en andraplats. Astari Nite från Florida är ett band som växt upp med både The Cure-t-shirtar och Sisters of Mercy-pins på den svarta jeansjackan. Det går inte att dölja, och de har nog ingen plan att göra det heller. Kort sagt – ska du lyssna på Midnight Conversations får du vara beredd på renommésnyltning när det gäller tidigare omnämnda giganters storhet.

Nåja, det är Astari Nite varken de första eller sista att göra. Så frågan är snarare – kommer de undan med det? Svaret är ja. Jag trodde jag var klar med den typen av band, men bakom klichéerna tycker jag Astari Nite har en egen själ. Ja, kanske lite (väl) slirig sång bitvis. Speciellt i de kända "Eldritch-svajen" – men det är smått uppfriskande. Nej, låtarna är faktiskt både bra och berättande. Nytt, men ändå nostalgiskt på något sätt. Bästa spåren är "Divination" och ”Lovesick”.

Plattan är i övrigt producerad av Tom Shear (Assemblage 23). En rimlig allians av dessa landsmän, men vad det har betytt för slutresultatet är svårt att avgöra. Det går bara konstatera att Astari Nite, med sin Midnight Conversations, lånar uppfriskande skamlöst av förebilderna i genren och inte har någon anledning att skämmas för det.

SPOTIFY