Melodifestivalen+synth = ingen bra kombination…

Sedan ett par veckor blir vi, varje lördagskväll under sex veckor, terroriserade av ett vidunder. Nej, det handlar inte om en stor snöstorm eller  tornado utan  om Melodifestivalen. En tävling som får varje svensk att ha en åsikt - varesig den vill eller inte - på arbetsplatserna, social medier och andra offentliga platser om vilken låt, artist och scenframträdande som de älskar eller hatar. En tävling där det ibland dyker upp elektronisk musik. Det är den som den här artikeln handlar om.

Martin Brandhill   2016-02-27 (uppdaterad artikel från 2015)

Sammanställning av synth och elektroniska bidrag i Melodifestivalen:

 

Sound of Music – ”Eldorado” (1986) – 26 poäng (4:a)

Paul Rein – “Bara du och jag” (1988) – (delad 7:a)

Visitors & Sofia Källgren – ”Världen är vår” (1989) – 50 poäng (7:a)

Photogenique – ”Nattens Änglar” (1997) – 0 poäng (12:a)

Autolove – ”Bulletproof Heart” (2004) – 6:a i sin deltävling (22:a totalt)

Pay TV – ”Trendy Discoteque” (2004) – 6:a i sin deltävling (23:a totalt)

BWO – ”Gone” (2005) – 5:a i sin deltävling (20:e totalt)

Pay TV – ”Refrain Refrain” (2005) – 7:a i sin deltävling (28:a totalt)

BWO – ”Temple Of Love” (2006) – 202 poäng (2:a)

Evan – ”Under Your Spell” (2006) – 8:a i sin deltävling (29:a totalt)

Lustans Lakejer – ”Allt vi en gång trodde på” (2007) – 7:a i sin deltävling (28:a totalt)

BWO – ”Lay Your Love On Me” (2008) – 158 poäng (3:a)

BWO – ”You’re Not Alone” (2009) – Andra Chansen (15:e totalt)

Jenny Silver – ”A Place To Stay” (2010) – 8:a i sin deltävling (29:a)

Melody Club – ”The Hunter” (2011) – 7:a i sin deltävling (25:a totalt)

Jay-Jay Johanson – ”Paris” (2013) – 8:a i sin deltävling (32:a totalt)

EKO – ”Red” (2014) – 8:a i sin deltävling (30:e totalt)

Midnight Boy – ”Don’t Say No” (2015) – 8:a i sin deltävling (30:e totalt)

 

Årets upplaga av tävlingen är lite annorlunda, eftersom vinnaren kommer att försvara de svenska färgerna hemma i Stockholm i maj månad när Europa kommer till den kungliga huvudstaden för att kämpa om ESC-titeln som Måns Zelmerlöw vann med låten ”Heroes” i Wien. Tyvärr är det tråkigt nog ingen synth/elektronisk låt som är med i årets upplaga.

Då undrar nog alla lite om hur det har gått för de synth- och elektroniska musikbidragen som har deltagit i denna musiktävling genom historien? Svaret på den frågan är faktiskt rätt enkelt, ingen vidare läsning med några få undantag.

 

Innan jag börjar denna nedräkning är det värt att nämna för oss synthare att redan 1979 deltog Ola+3, som var föregångaren till Secret Service med låten ”Det känns som jag vandrar fram” som hamnade på en fin delad tredje plats i tävlingen bakom vinnaren Ted Gärdestad som vann med ”Satellit”. Samma år tävlade Tomas Adolphson och Anders Falk med akustiska gitarrer innan de senare blev synthiga för den stora allmänheten med låten ”Tillsammans” som slutade på en sjätte plats i tävlingen. Markus Landgren som är sångare i Mariestadsbandet Moonlight Cove, deltog som soloartist 2003 med poplåten ”Television” som gick till Andra Chansen och slutade 15:e totalt det året. Dessutom har synthlegenden Eddie Bengtsson (känd från Page och Sista Mannen På Jorden bl.a.) försökt flera år med att skicka in låtar till tävlingen, men har fått nobben varenda gång från Christer Björkman & co.

 

Det första riktiga synthbidraget som fick chansen att vara med i Melodifestivalen var Sound of Music som bestod av Peter Grönvall (son till ABBA-Benny Andersson), schlagerveteranen Nanne Grönvall (hette då Nordqvist i efternamn) och Angelique Widengren. De tävlade 1986 med låten ”Eldorado”, där bandet tävlade först med sina musikvideor inför en sluten jury som senare bedömde vidare fem låtar av de tio tävlande bidragen till en finalomgång. Där fick alla fem låtarna i finalomgången framföra sina låtar live och Sound Of Music hamnade till slut fyra i tävlingen. Trion försökte igen året efter med en mer poplåt ”Alexandra” som hamnade fyra igen i tävlingen.

 

1988 deltog italo disco artisten Paul Rein (pappa till den högaktuelle och hypade EBM-artisten Rein) med sin egen skrivna låt ”Bara du och jag” framför publiken på Malmös stadsteater. Men låten gick inte hem hos de elva regionala jurygrupperna i den slutna omröstningen över vilka sex bidrag som fick gå vidare till den andra röstningsomgången och bidraget hamnade till slut på en delad sjundeplats.

 

Året efter 1989, inför en helt nybyggd Globen i Stockholm äntrade synthpop duon Visitors (bestående av Göran Danielsson och Svante Persson) Melodifestivalen-scenen tillsammans med den då relativt okända Sofia Källgren med låten ”Världen är vår”. Låten hamnade sjua i tävlingen bakom vinnaren Tommy Nilsson ”En dag”, vars bidrag var skriven av Ola Håkansson, Tim Norell och Alexander Bard.

 

Flera år senare var synthen i stor frånvaro från tävlingen fram tills Photogenique (bestående av Jimmie Johansson och Mika Korkeamäki) tävlade 1997 med låten ”Nattens Änglar” som var skriven av Ace of Base-medlemmen Jonas Berggren. Inför tävlingen hade bandet minskat medlemmar från sex medlemmar till en duo och duon hade också bytt namn från Photogenic till det mer fransk-klingande namnet Photogenique. Trots bra respons från både publiken och tidningarnas läsaromröstning fick duon 0 poäng från juryn och hamnade tolva (sist) totalt i tävlingen. Deras framträdande är fortfarande minnesvärd än idag bland många schlagerälskare som ett av de sämsta bidragen som har framförts i tävlingens historia. Det finns en intressant anekdot om att synthen som duon körde med live i deras framträdande, hade de lånat av självaste Johan Billing (S.P.O.C.K, Diskodiktator). Närmare än så har S.P.O.C.K aldrig varit Melodifestivalen! Efter fiaskot i Melodifestivalen sköt deras skivbolag (Stockholm records/Universal Music) upp deras planerande andraalbum Romantikens Rekryter och musikprojektet lades helt på is.

Sedan fick vi synthare vänta ända fram tills 2004 för att få höra synth/elektroniskt igen i tävlingen med trion Autolove som bestod av Gustave Lund, Peder Ernerot och Malin Nilson med låten ”Bulletproof Heart”. Dock var bara Malin själv på scenen från trion och trots cirkusakrobater som var med i framträdandet, gick det ingen vidare för Autolove som hamnade sexa i sin deltävling och 22:a totalt. Autoloves deltagande i Melodifestivalen 2004 var också det enda man såg eller hörde från detta band, som efter festivalen hade haft storslagna planer på att släppa ett studioalbum efter tävlingen samma år men som aldrig blev av. Samma år deltog tjejgruppen Pay TV bestående av Claudia Cash (Anna Widing), Neena Fatale (Thérèse Andersson) och Chanelle Ferarri (Fatima Edell) i en annan deltävling med den synthiga discodängan ”Trendy Discoteque” som också hamnade sexa i sin deltävling och 23:a totalt. Trion försökte igen året efter med låten ”Refrain Refrain”, men det gick inget bättre denna gång heller för trion som hamnade sjua i sin deltävling och 28:a totalt.

2005 var också det året som den stora allmänheten fick upp ögonen för BWO som bestod av Martin Rolinski, Marina Schiptjenko (känd från Page, Vacuum och Julian & Marina) och Alexander Bard (Army Of Lovers, Vacuum och Alcazar m.m.). Bandet försökte hela fyra gånger mellan åren 2005-2009, där de bästa placeringarna i tävlingen för bandet var tvåa 2006 med ”Temple Of Love” och trea 2008 med ”Lay Your Love On Me”. Bägge gångerna blev de slagna av schlagerveteranerna Carola och Charlotte Perrelli respektive år. Varje gång som BWO deltog i Melodifestivalen höjdes det dock ofta röster både här hemma i Sverige, men också utomlands i Europa att vi i Sverige borde ha skickat dem som vår representant i den stora tävlingen.

 

Johan Kinde och hans legendariska bew wave-band från Åkersberga - Lustans Lakejer - fick chansen 2007 med låten ”Allt vi en gång trodde på”. Bandet hade redan försökt 1981 att få en låt i tävlingen, men fick nobben då vid det tillfället. Låten ”Allt vi en gång trodde på” var bara reserv till tävlingen 2007 och kom bara med tack vare att bl.a. Idol-Agnes diskades inför tävlingen pga regelbrott. Bandet tävlade i samma deltävling med bl.a. The Ark som senare vann hela tävlingen, medan Lustans Lakejer floppade totalt med att hamna sjua i sin deltävling och 28:a totalt.

 

Torben Hedlund, känd från synthpopduon Bobby och popgruppen The Paper Faces med Julian Brandt, fick med en elektronisk dancelåt á la Kylie Minogue/Madonna, ”A Place To Stay” till tävlingen 2010 som Jenny Silver framförde live. Trots att många kritiker gillade låten var den helt chanslös och hamnade åtta (sist) i sin deltävling och 29:a totalt.

 

2011 fick new wave-bandet Melody Club från Växjö chansen i tävlingen med låten ”The Hunter” och många höll tummarna för att låten kanske skulle kunna bli en ny ”Electric” eller ”Baby (Stand Up)” som har varit bandets större hitar här i Sverige och utomlands. Dock var det många som blev snopna och besvikna på dels låten, men också på deras framträdande och bandet totalfloppade helt med att hamna sjua i sin deltävling och 25:a totalt. Intressant kuriosa är att Nicklas Stenemo, som är sångare i electropop duon Kite, var själv med under Melody Clubs framträdande på elbas det året.

 

2013 fick den stora allmänheten upp ögonen för Jay-Jay Johanson, som hade en framgångsrik karriär i Frankrike bland annat som trip hop/electroclash artist och han tävlade det året med den lugna och orkestrala downtempolåten ”Paris”. Tyvärr gick det inget vidare för Jay-Jay Johanson som hamnade helt sist i tävlingen det året.

 

2014 var det EKOs tur att hålla fanan upp för oss synthare genom låten ”Red”. Trion hade vunnit Svensktoppen nästa som var en uttagning för oetablerade artister till tävlingen och med låten ”Red” försökte bandet rida vidare på vibbarna från Margaret Bergers succelåt ”I Feed You My Love” som hade hamnat fyra för Norge i ESC året innan. Tyvärr gick det inget vidare för trion som hamnade sist i sin deltävling och 30:e plats totalt i tävlingen.

 

Förra året stod vårt hopp i tävlingen främst till Johan Krafman under artistnamnet Midnight Boy som deltog i den fjärde deltävlingen i Örebro med låten ”Don’t Say No”. Få kände till om Midnight Boy mer än att år 2013 hade han gjort en kontroversiell videoinspelning av låten ”When You Are Strange”, där han klädde av sig naken på Stureplan. Dessutom hade han bara dagen innan hans framträdande fått fler följare än vår Facebook grupp hade vid den tidpunkten. Låten var en 80-talsflörtande Dead Or Alive/Trance Dance-rip off som var för övrigt skriven av Melody Clubs sångare Kristofer Östergren. Trots att låten fick över 150 000 röster med mycket hjärtröster via Melodifestival appen, var den helt chanslös att kunna gå vidare mot bl.a. Måns Zelmerlöws ”Heroes” som gick senare och vann hela ESC i maj månad samma år.

 

Med tanke på att hur det har gått för de synth och elektroniska bidragen i denna schlagerfest genom historien, kan det antingen gå flipp eller flopp. Men hoppet är det sista som överger en och vi synthare får ge all support som vi kan ge när en synth/elektronisk bidrag tävlar och hoppas på en efterlängtad seger i denna musiktävling. Kan Belgien skicka Telex 1980 och Norge för den delen skicka Margaret Berger 2013, kan väl vi i Sverige…

Sound of Music "Eldorado" 1986

COPYRIGHT (C) 2016