SYNTHWAVE

Nu börjar det bli trångt på listan över synthwaveplattor som är släppta 2016, och här kommer en till. Ja, det är lite så det känns - för även om Michael Gene Grahams projekt Android Automatic intresserat mig tidigare känns nya plattan Mojave blott ”ok”.

Konceptet är vad du förväntar dig. Naiva och romantiska tillbakablickar på ett gyllene 80-tal som hade skygglappar för världens oroshärdar. Förälskelser i en soldränkt havshorisont, nattlig bileskapism i stadssiluetter som speglar sig i vattenstänkt asfalt. Ja, ni vet…

Men ibland blir det som att stoppa munnen full av för mycket godis på samma gång, och det är väl där jag känner att Mojave sviktar. Låtarna smälter ihop och även om spåren ”Mojave” och ”Searching For You” sticker ut som något bättre låtar, så ställer de sig i det stora hela blott som bakgrundsmusik. Kanske har det gått för fort fram utan direkt eftertanke och mer att jobba efter klichéerna?

Hantverket är ok. Ljudbilden är generisk. Jag saknar passion och personlighet. Och som jag sagt tidigare så börjar konkurrensen bli så hård i genren att det är viktigare än någonsin att sticka ut för att inte bli ett av de band som bara leder till urvattning av den. Android Automatics räddning från att gå under gränsen är god renommé där favoritalbumet från förra året – Discography – ställer sig desto högre.

SPOTIFY