• HEM

• RECENSIONER

• ARTIKLAR

• OM OSS

• KONTAKT

EBM

På sitt sjätte album har Calle Nilsson sagt ”fuck it” och tagit ut svängarna avsevärt mer än tidigare. Det patenterade Lucifer´s Aid-soundet är inte helt skrotat, det dyker upp lite varstans på ”Enter and Exit”, men totalintrycket är att Calle velat utveckla sitt sound för att inte stagnera. Funkar det? Både ja och nej.

Vi kan ta det redan från början: Jag är ett megafan av Lucifer´s Aid. Blev golvad av debutalbumet ”New to Reality” 2016 och har fortsatt att bli golvad av varje album sedan dess.

Det var först när singlarna till det här albumet kom som jag kände en lite oro i magen för första gången. Mer dans, mindre dist skulle jag sammanfatta det.

 

Nu besannades mina farhågor inte fullt ut, tack och lov. Det är fortfarande tung EBM med ett fantastiskt driv vi talar om här.

Take it From Here har till exempel fått en ansiktslyftning jämfört med singelversionen och är nu betydligt vassare. En riktig ”Banger” som ungdomarna säger.

I Want You är en förkrossande bra synthlåt som får mig att fuldansa i bar överkropp här hemma och den minimalistiska The Pleasure låter som ett nedtonat Cryo och är ett av plattans bästa spår. Och när man trodde att det var slut på krutet kommer Feeling Numb,  långsamt pulserande ångvältsbody som suger in allt runt sig likt ett svart hål. Magiskt!

 

Gamla fans behöver alltså inte närma sig albumet med någon större försiktighet, det är ingen total helomvändning av Herr Nilsson, snarare har han lämnat huvudleden lite då och då för att se vad som finns på småvägarna istället.

 

Det finns dock, smärtsamt nog, låtar på plattan som inte riktigt når fram till mig.

Singeln Coming Back trampar vatten och lämnar mig lite tom och avlutningslåtens drum-n-bass-bonanza ger mig mest huvudvärk. Men jag låter det vara petitesser i sammanhanget, för totalt sett ÄR det ett bra (och modigt) album, om än lite väl spretigt.

Det låter framförallt som om Calle har haft roligt i studion och inte låtit sig begränsas av fansens förväntningar, och det ska han ha cred för.

 

Men i slutet av dagen, till syvende och sist, handen på hjärtat;

Föredrar jag det klassiska Lucifer´s Aid-soundet?

Svar: Ja.

Men när det svänger lika hårt som i Insecure och Ausatmen så är jag inte lika säker på det längre.